Finns det dagar i Sverige som är extra viktiga? Ja, det kan man utan att tveka säga att det gör. Vi har en hel del högtider och traditioner som är viktiga för invånarna i landet. Dessa högtider är utspridda över hela året och vi ska nu ta en närmare titt på vilka de största högtiderna är.

Stora högtidsdagar

Vi har både stora högtider som firas rejält runtom i landet och lite mindre betydelsefulla högtider som kanske firades mer förr i tiden än vad de gör idag. Vi ska börja med att titta på de största och mest traditionsfyllda.

Påsk

Att måla ägg tillsammans är en fin påsktradition.

Den första riktigt stora högtiden är påsk. Den infaller inte på samma datum varje år, vilket kan göra eventuella planeringar en aning mer komplicerade. Man firar påsken till minne av Jesus som led på korset, dog och återuppstod i samband med påskveckan. Under dagens firande hittar vi dock inte så många påminnelser om den kristna historien. Istället målar vi ägg, ritar påskbrev, och på många orter i landet går barnen runt och delar ut påskbrev och får godis i gengäld. Påskparader äger rum här och var. Där klär barnen ut sig till påskkärringar, påskgubbar och kycklingar, och ofta går de godis med sig därifrån. I hemmen pyntas det med påskris, färgglada ägg och gula gardiner. I många hem dukas det också upp ett påskbord som på många sätt påminner om julbordet. Exakt när påsken infaller kan alltså variera, men det brukar infalla någon gång mellan 21 mars och 25 april.

Valborgsmässoafton

En dag som är väldigt viktig för många svenskar är Valborgsmässoafton. Denna dag infaller alltid 30 april, vilket också är den sista dagen i april månad. Det här är en vårfest, där man firar att vintern gett vika för våren. Man firar med brasor och körsång och på vissa platser anordnas även fyrverkerier. Att den efterföljande dagen är en röd dag då många är lediga gör förstås att många passar på att fira lite extra.

Första maj

Redan dagen efter Valborgsmässoafton infaller nästa viktiga röda dag. Första maj är en allmän helgdag och har så varit ända sedan 1939. Det här är arbetarrörelsens högtidsdag och på många orter runtom i landet anordnas demonstrationståg. Många politiker håller tal på denna dag, och även lokala framstående personer inom arbetarrörelsen kan ta plats på podiet för att tala.

Sveriges nationaldag

Att fira Sveriges nationaldag tillsammans med släkt och vänner.

6 juni firar vi Sveriges nationaldag. Det här är en dag som faktiskt bara varit allmän helgdag sedan 2005. Ibland kan det fortfarande upplevas som att vi trevar oss fram lite för att hitta det rätta sättet att fira denna dag. På vissa orter ordnar man stora fester och firanden, där det delas ut utmärkelser, bjuds på shower och där den lokala kören kommer och sjunger. På andra orter har man inte kommit så långt ännu. Där kan det hända att det äts en och annan jordgubbstårta i hemmen, men i övrigt firas det inte speciellt mycket. Nationaldagsfirandet kan med andra ord se väldigt olika ut beroende på var i landet man bor. Trots detta måste det sägas att det här är en viktig högtid här i Sverige, och det går att se en tydlig trend att det blir fler och större firanden för varje år.

Midsommar

Midsommar i Sverige - då firar man genom att dansa runt midsommarstången. Äta sill och färskpotatis.

Om man ska nämna en enda högtid som är viktig för den genomsnittliga svensken skulle det utan tvekan bli midsommar. Midsommarafton infaller alltid på en fredag. Datumet kan variera något, men det sker någon gång mellan 19 och 25 juni. Det här är en dag då det ordnas midsommarfiranden på hembygdsgårdar och i stora parker. Där reser man en lövad och blomsterprydd stång som man sedan dansar runt, medan någon sjunger typiska midsommarsånger. De flesta har nog hört sånger som ”Små grodorna” och ”Räven raskar över isen” på denna speciella sommardag. Det är också vanligt att man leker lekar där alla kan delta. Många samlas sedan hemma med släkten. Det bjuds ofta på god mat som sill, köttbullar och korv på dagtid, medan man ofta äter något mer rejält på kvällen. Många väljer att äta jordgubbstårtor när det är dags för fika, då många ser detta som en typisk sommarefterrätt. Traditionen kan se väldigt olika ut, men det här är en dag som firas av många. Det här är också en dag då många inleder sin semester, vilket gör att det kan bli ännu ivrigare firanden på somliga håll.

Allhelgona och Halloween

På hösten är det dags för två viktiga högtider. Här i Sverige har vi i många år firat allhelgonahelgen. Det är en helg då vi högtidlighållit våra döda. Många har besökt kyrkan för att delta i en allhelgonahögtid och på kyrkogårdarna ser vi ljus vid de flesta gravar. På senare år har dock även en utländsk högtid hittat hit, närmare bestämt Halloween. Precis som vi tidigare sett ibland annat USA är det nu många som karvar ut grinande ansikten av pumpor, och placerar värmeljus inuti dessa och använder dem som dekorationer. Många barn klär ut sig till spöken, häxor, zombies och andra skrämmande figurer, och går ut och tigger godis. Nog har du någon gång stött på uttrycket ”Bus eller godis”? I så fall är det högst troligt att det är runt Halloween du hört detta.

Alla helgons dag inträffar en lördag som inträffar mellan 31 oktober och 6 november. Halloween däremot infaller alltid 31 oktober, vilket kan vara vilken veckodag som helst.

Lucia

Den 13 december är Luciadagen då firar vi med luciatåg, sjunger omtyckta julsånger och äter lussekatter.

En annan speciell dag är 13 december, också kallad Luciadagen. Lucia var, som många redan vet, ett helgon från Sicilien. Idag firas denna dag med luciatåg runtom i landet. På många skolor ordnas egna luciatåg, men även större luciatåg ordnas, där man sjunger på äldreboenden, i kyrkor, på tågstationer och andra platser där många samlas. Den här dagen får vi lyssna till sånger som ”Natten går tunga fjät”, Staffan var en stalledräng”, ”Oh helga natt” och andra omtyckta julsånger.

Jul

Julhelgen sker 24-26 december varje år, då klär vi julgranen och firar tillsammans med släkt och vänner.

För många är julen den allra viktigaste högtiden, och det gäller både vuxna och barn. Jul firas över tre dagar, med julafton som den dag då vi delar ut julklappar, äter julmat och inte minst tittar på Kalle Anka och hans vänner på TV. Juldagen och annandag jul är ofta något lugnare dagar, men många passar på att träffa släkt och vänner under dessa dagar. Många tar in en gran i huset strax före jul, och klär den med glitter, ljusslingor och diverse dekorationer. Det handlar förstås om den så populära julgranen. Många börjar också handla presenter flera månader i förväg, som så småningom hamnar under tidigare nämnda gran. Det handlar förstås i detta fall om de så efterlängtade julklapparna. På bordet dukas det fram en mängd goda rätter som julskinka, olika typer av korvar, omeletter, Janssons frestelse, sylta och mycket annat. De allra flesta har egna synpunkter kring vilka rätter som ska finnas på julbordet. Julhelgen sker 24-26 december varje år. Julafton kan med andra ord äga rum vilken veckodag som helst.

Nyår

En vecka efter julafton kommer nyårsafton. Då har det blivit dags att fira in det nya året och säga tack och hej till det gamla. Ofta samlas vänner eller släkt för att äta något gott, dricka champagne och annat gott, titta på fyrverkerier och ha en trevlig sammankomst. Det ordnas en hel del nyårsfester runtom i landet. Nyårsafton sker naturligtvis alltid 31 december och nyårsdagen 1 januari. Det här är med andra ord den högtid då det gamla året avslutas och det nya året inleds.

Något mindre framträdande högtider

De tidigare nämnda högtiderna är de mest framträdande och de som de flesta tänker på när de hör ordet högtider. Det betyder dock inte att de är de enda högtiderna vi har. Tvärtom, det finns en hel del andra som också är värda att nämnas, och några av dessa ska vi ta en liten titt på nu.

Trettondedag jul

6 januari är en allmän helgdag i Sverige, och en del av julhelgen, även om den inte firas speciellt mycket runtom i vårt avlånga land. I många länder är det här slutet på julen, men i Sverige låter vi istället tjugondedag knut sätta punkt för denna viktiga helg. Inte desto mindre är dock många svenskar tacksamma över att få ännu en dag som är fri från arbete, i och med att detta är en helgdag.

Tjugondedag jul

Tjugondedag jul kallas i Sverige även tjugondedag Knut, på grund av att Knut har namnsdag denna dag. Det här är den dag som i vårt land anses sätta punkt för julen. På många platser i landet anordnas julgransplundringar denna dag, då julen dansas ut och granen får lämna husen. I vissa delar av Sverige, främst i Värmland, klär barnen ut sig till knutgubbar och går runt och tigger godis denna dag.

Fettisdagen

Goda semlor är en tradition att äta i Sverige under Fettisdagen eller semmeldagen som den också kallas.

Fettisdagen är ingen högtid, men väl en tradition. Den här dagen kallas av vissa även semmeldagen, och från början var detta den enda dag då man skulle äta semlor. Idag äts semlor av vissa många gånger under en vår, men det är fortfarande fettisdagen som är den riktiga semmeldagen enligt traditionen. Denna dag inträffar 47 dagar före påsk. Exakt datum kan i och med detta variera, men dagen inträffar någon gång mellan 3 februari och 9 mars.

Kristi Himmelsfärd och Pingst

Ganska tätt inpå varandra kommer de två högtiderna Kristi Himmelsfärd och Pingst. Kristi Himmelsfärd inträffar 40 dagar efter påsk och exakta datumet kan därmed variera från år till år. dagen infaller alltid mellan 30 april och 3 juni. Detta var enligt den kristna tron den dagen då Jesus åter hämtades upp till himlen efter uppståndelsen. Pingst inträffar i sin tur 10 dagar efter Kristi Himmelsfärd, det vill säga någon gång mellan 10 maj och 13 juni. Detta är en vanlig tid för både bröllop och konfirmationer i Sverige idag. Enligt kyrkan är det här påskens avslutning. Enligt den kristna historien firas Pingst till minne av att den helige ande gavs till apostlarna.

Naturligtvis finns det utöver dessa högtider och traditioner även en rad andra av olika betydelse. Vissa av dessa firas stort runtom i landet, medan andra firas mer lokalt. Många kommer säkert sakna dagar som Våffeldagen och Mors dag i sammanställningen, men vi har valt att lista de största dagarna. Det ska dock ändå nämnas att såväl Mors dag som Fars dag är viktiga dagar för många svenskar. Då passar många på att ge en liten gåva till sin älskade mamma eller pappa, för att visa hur viktiga de är. Mors dag äger rum sista söndagen i maj, medan Fars dag firas andra söndagen i november.
 


Här hittar du vår köpguider som hör samman med produkter som är populära kring olika högtider under året: