Riksbanken är vår centralbank. Banken är en myndighet som lyder under den svenska riksdagen. Vad gör då Riksbanken? Jo, de ansvarar för landets penningekonomi. Och vad betyder då det? Jo, genom att arbeta för en låg och stabil inflation, en tillväxt som är hållbar och en hög sysselsättningsnivå ska banken försöka upprätthålla ett fast penningvärde. Vill man förklara det på ett ännu enklare sätt kan man säga att banken är bankernas bank, och att den bestämmer pengarnas pris. Vanliga banker och andra finansinstitut kan nämligen låna pengar från Riksbanken. Räntan som Riksbanken då tar kallas för reporänta eller styrränta.
Hur fungerar reporäntan?
Innehåll
Reporäntan styr hela den ekonomiska utvecklingen och kan påverka åt vilket håll inflationen, alltså den allmänna prisstegringen, går. När Riksbanken bestämmer på vilken nivå reporäntan ska ligga påverkar detta sedan alla andra räntor i det ekonomisk systemet. Reporäntan är alltså den ränta som Riksbanken tar av andra banker när de lånar pengar från banken. När Riksbanken höjer reporäntan kommer övriga banker att följa efter och i sin tur höja sina räntor. Vanliga banker och finansinstitut sätter alltså sina räntor efter Riksbankens reporänta. Genom att styra reporäntan kan därför Riksbanken styra inflationen och den ekonomiska aktiviteten så att den blir så stabil som möjligt. Höjs reporäntan kommer det kosta mer att låna pengar och detta leder vanligtvis till att investeringsviljan sjunker och att konsumtionen dämpas. Sänks däremot reporäntan blir pengar billigare att låna vilket leder till både ökad investeringsvilja och ökad konsumtion. Att justera reporäntan är ett effektivt verktyg när banken vill påverka svängningar i konjunkturen. Man kan därför säga att reporäntan är en del av statens finanspolitik. Men självklart är det inte riktigt så enkelt som det låter.
Riksbankens övriga ansvarsområden
Riksbanken har också andra uppgifter, bland annat ska banken se till att vi har ett betalningsväsen som fungerar effektivt och säkert. Det betalningssystem som Riksbanken använder mot övriga banker och finansinstitut heter RIX. Riksbanken ska också verka för säkra betalningssätt överlag och övervakar därför hela det svenska finansiella systemet. Man kontrollerar hur finansmarknadens funktioner och den finansiella infrastrukturen fungerar. Man kollar också hur det går för alla stora bankkoncerner. Skulle läget vara svårt för en bank kan Riksbanken ge likviditetsstöd. Alla dessa uppgifter kan dock inte Riksbanken ansvarar för själva, utan banken tar hjälp av Finansinspektionen, Finansdepartementet och Riksgäldskontoret i vissa frågor. En annan viktig uppgift som Riksbanken har är att ge ut nya sedlar och mynt samt förvalta vårt lands guld- och valutareserv.
Riksbanken och Riksgälden
Ibland blandas Riksgäldskontoret, eller Riksgälden som man ofta säger, ihop med Riksbanken. Riksgäldens uppgift är att fungera som statens internbank. Riksgälden sorters som myndighet under regeringen. Man arbetar bland annat med att förvalta den svenska statsskulden och olika statliga garantier och krediter. Genom att arbeta för att statens kostnader är låga och att skattepengarna används effektivt arbetar Riksgälden för att få en så stabil statlig ekonomi som möjligt. Andra uppgifter som Riksgälden har är att ta hand om insättningsgarantin och investerarskyddet. Går en bank i konkurs kan de enskilda spararna får ekonomisk ersättning genom insättningsgarantin. Investerarskyddet är en liknande kompensation om en bank går i konkurs men den ger ersättning för värdepapper istället. Högsta chefen för Riksgälden har titeln riksgäldsdirektör.
Var ligger Sveriges riksbank?
Riksbanken har sitt säte i Stockholm, närmare bestämt i Riksbankshuset, och grundades redan 1668. På 1600-talet hette banken dock inte bara Riksbanken, utan Riksens Ständers Bank. Ganska tjusigt, eller hur? Den svenska Riksbanken tros faktiskt vara den äldsta riksbanken i hela världen. Och även om den inte är den äldsta så är den i alla fall en av de äldsta riksbankerna och det är också imponerande.