Riksbanken är vår centralbank. Banken är en myndighet som lyder under den svenska riksdagen. Vad gör då Riksbanken? Jo, de ansvarar för landets penningekonomi. Och vad betyder då det? Jo, genom att arbeta för en låg och stabil inflation, en tillväxt som är hållbar och en hög sysselsättningsnivå ska banken försöka upprätthålla ett fast penningvärde. Vill man förklara det på ett ännu enklare sätt kan man säga att banken är bankernas bank, och att den bestämmer pengarnas pris. Vanliga banker och andra finansinstitut kan nämligen låna pengar från Riksbanken. Räntan som Riksbanken då tar kallas för reporänta eller styrränta.

Hur fungerar reporäntan?

Reporäntan styr hela den ekonomiska utvecklingen och kan påverka åt vilket håll inflationen, alltså den allmänna prisstegringen, går. När Riksbanken bestämmer på vilken nivå reporäntan ska ligga påverkar detta sedan alla andra räntor i det ekonomisk systemet. Reporäntan är alltså den ränta som Riksbanken tar av andra banker när de lånar pengar från banken. När Riksbanken höjer reporäntan kommer övriga banker att följa efter och i sin tur höja sina räntor. Vanliga banker och finansinstitut sätter alltså sina räntor efter Riksbankens reporänta. Genom att styra reporäntan kan därför Riksbanken styra inflationen och den ekonomiska aktiviteten så att den blir så stabil som möjligt. Höjs reporäntan kommer det kosta mer att låna pengar och detta leder vanligtvis till att investeringsviljan sjunker och att konsumtionen dämpas. Sänks däremot reporäntan blir pengar billigare att låna vilket leder till både ökad investeringsvilja och ökad konsumtion. Att justera reporäntan är ett effektivt verktyg när banken vill påverka svängningar i konjunkturen. Man kan därför säga att reporäntan är en del av statens finanspolitik. Men självklart är det inte riktigt så enkelt som det låter.

Riksbankens övriga ansvarsområden

Riksbanken har också andra uppgifter, bland annat ska banken se till att vi har ett betalningsväsen som fungerar effektivt och säkert. Det betalningssystem som Riksbanken använder mot övriga banker och finansinstitut heter RIX. Riksbanken ska också verka för säkra betalningssätt överlag och övervakar därför hela det svenska finansiella systemet. Man kontrollerar hur finansmarknadens funktioner och den finansiella infrastrukturen fungerar. Man kollar också hur det går för alla stora bankkoncerner. Skulle läget vara svårt för en bank kan Riksbanken ge likviditetsstöd. Alla dessa uppgifter kan dock inte Riksbanken ansvarar för själva, utan banken tar hjälp av Finansinspektionen, Finansdepartementet och Riksgäldskontoret i vissa frågor. En annan viktig uppgift som Riksbanken har är att ge ut nya sedlar och mynt samt förvalta vårt lands guld- och valutareserv.

Riksbanken och Riksgälden

Ibland blandas Riksgäldskontoret, eller Riksgälden som man ofta säger, ihop med Riksbanken. Riksgäldens uppgift är att fungera som statens internbank. Riksgälden sorters som myndighet under regeringen. Man arbetar bland annat med att förvalta den svenska statsskulden och olika statliga garantier och krediter. Genom att arbeta för att statens kostnader är låga och att skattepengarna används effektivt arbetar Riksgälden för att få en så stabil statlig ekonomi som möjligt. Andra uppgifter som Riksgälden har är att ta hand om insättningsgarantin och investerarskyddet. Går en bank i konkurs kan de enskilda spararna får ekonomisk ersättning genom insättningsgarantin. Investerarskyddet är en liknande kompensation om en bank går i konkurs men den ger ersättning för värdepapper istället. Högsta chefen för Riksgälden har titeln riksgäldsdirektör.

Var ligger Sveriges riksbank?

Riksbanken har sitt säte i Stockholm, närmare bestämt i Riksbankshuset, och grundades redan 1668. På 1600-talet hette banken dock inte bara Riksbanken, utan Riksens Ständers Bank. Ganska tjusigt, eller hur? Den svenska Riksbanken tros faktiskt vara den äldsta riksbanken i hela världen. Och även om den inte är den äldsta så är den i alla fall en av de äldsta riksbankerna och det är också imponerande.

För alla människor uppstår det då och då situationer då man behöver ta ett lån. Anledningarna till detta kan skifta mellan allt från att man ska köpa ett hus eller en bil till att man ska investera i ett företag eller helt enkelt för att man har tufft att få ekonomin att gå ihop och behöver lösa något akut. Oavsett vad du vill låna pengar till så finns det kreditgivare som erbjuder möjligheten att låna såväl stora som små summor.

När det är dags att låna pengar kan det vara en bra idé att jämföra olika kreditgivare mot varandra. Vissa av dessa erbjuder låga räntor och andra erbjuder betydligt högre räntor. För den som behöver hjälp med sin ekonomi och med att jämföra olika lån så finns det många olika tjänster som man kan dra nytta av.

En annan faktor som definitivt spelar in är hur fort du behöver pengarna. Vissa långivare dröjer med att betala ut pengarna eftersom de vill granska din ansökan manuellt, medan andra kan erbjuda snabba utbetalningar tack vare att de har byggt egna digitala och automatiserade ansökningsprocesser.

Att ansöka om ett lån

När du ansöker om ett lån på internet behöver du alltid lämna personuppgifter. Långivaren vill också ha reda på ett antal saker gällande dig och din privatekonomi, till exempel om du är bosatt i Sverige, vad din årliga inkomst är och om du har några betalningsanmärkningar eller liknande. Vilken typ av anställning du har är något som långivarna också gärna vill veta.

Ju bättre ekonomi man har, desto större förutsättningar har man att bli erbjuden ett lån med bra villkor.

En annan sak som är värd att ha i åtanke när man jämför olika långivare är att många långivare har ett tak på hur mycket man kan få låna. Hos vissa långivare är taket omkring 20 000 kronor medan det är betydligt högre hos många andra. När det gäller bolån och företagslån så kan taket ofta vara på ett antal miljoner.

Vad gigekonomi innebär är att istället för att ta en heltidsanställning tar man ett kortare uppdrag, ett så kallat ”gig”. Med tanke på samhällets utveckling är det idag lättare att matcha människor och deras kompetenser med de gig som kan tänkas behöva utföras. En tillfällig arbetskraft som ett gig innebär kan också underlätta för mindre företag som inte har behov av att anställa någon på heltid. Det kan dock också gynna personen som utför giget eftersom denna kanske inte letar efter en längre anställning. Att utföra kortare uppdrag kan också ses som ett extrajobb och kan också kombineras med andra gig och/eller en annan anställning, samt studier.

Ett kortare uppdrag där arbetstagaren sköter giget på egen hand

Arbetstagaren som utför giget får nyttja sina egna verktyg och styra över sin arbetstid på egen hand. Det betyder att arbetsgivaren har en begränsad kontroll på arbetstagarens tid eller hur arbetet utförs. Arbetstagaren har alltså ett mycket friare arbete än om den skulle jobba under en heltidsanställning. Detta innebär också att arbetstagaren själv ansvarar för sin egen arbetsmiljö och kan heller inte kräva detta från arbetsgivaren. Ett uppdrag kan dock variera tidsmässigt, från några enstaka timmar upp till några månader.

Matcha rätt person för rätt gig

Idag finns det väldigt många appar och hemsidor där man kan söka olika gig och på så sätt matcha rätt person för rätt gig. Runtom i världen jobbar många som frilansare och detta innebär att man jobbar på olika uppdrag tillfälligt. Att det inte innefattar en tillsvidareanställning för arbetsgivaren kan underlätta eftersom de inte alltid är i behov att anställa folk på heltid. Detta gör det också lättare att få gigen utförda eftersom de vänder sig till målgrupper som endast söker kortare uppdrag. Dock innebär detta inte att det endast är personer som är ute efter kortare uppdrag utan det kan också bero på att det är en bekvämlighet då man inte binder sig på samma sätt. Det kan också bero på att man som arbetssökande inte kan hitta ett heltidsjobb som passar och därför utför de istället flera olika tillfälliga gig.

Vad är för- och nackdelarna med gigekonomi?

De främsta fördelarna med gigekonomi är att det är ett fritt och flexibelt jobb. Man får styra sin arbetstid själv och om man har lust att ta ledigt mitt i veckan kan man göra det utan att behöva fråga arbetsgivaren om lov. Man kan också tacka nej till gig eller avsluta ett gig om man känner att det inte är något som passar en. Man kan också tacka nej till vissa arbetsuppgifter som man inte anser hör till arbetet. Detta är dock svårare om man har ett heltidsjobb. Att ansvara själv för sin arbetstid kräver dock disciplin och om man saknar det kan det bli svårt att utföra arbetet på ett korrekt sätt. Det finns inte bara fördelar med gigekonomi utan det finns även en del nackdelar. Det som är den största nackdelen med gigekonomi är att det inte alltid är en säkrad inkomst. Gigen kan helt plötsligt ta slut eller så kanske man inte har rätt kompetens för de gig som efterfrågas, vilket innebär att man troligen inte kommer få giget i fråga. Andra nackdelar är att man till exempel inte får betald semester, samt att man inte har en garanterad inkomst varje månad.

Gigekonomin i Sverige

I Sverige kan man inte göra några direkta mätningar eftersom man inte riktigt vet hur stor sektorn är och hur man ska definiera den. Man kan däremot mäta upp hur många som är bemanningsanställda och det mäts idag upp till 2 procent. I en tidigare studie från år 2016 har man mätt att cirka 10 procent av Sveriges befolkning jobbar inom gigekonomin, men i övrigt är det som nämnts svårt att veta i hur stor utsträckning folk faktiskt jobbar med gigekonomi.

Är du intresserad av reklam, kommunikation, text och har nära till att komma med kreativa och innovativa lösningar och idéer finns det flera yrkestitlar som kan vara intressanta för dig. Två av dem är art director och copywriter. Vidare i artikeln kan du läsa mer om vad en art director och en copywriter gör.

Art director

En art director, eller AD som det kan förkortas till jobbar oftast på en reklambyrå eller liknande med att leda den kreativa processen genom att exempelvis ta fram en reklamkampanj. En art director står för allt det visuella och jobbar bland annat med att ta fram visuella idéer inför en kampanj, lägger fram förslag för utformningen av en produkt som ska presenteras och ta fram, väljer typografi, tar fram skisser, regisserar fotograferingar och rörlig bild, har en överblick över produktionen av kampanjen och beställer illustrationer. En art director är den kreativa ledaren över ett projekt och delegerar olika arbetsuppgifter till de andra på företaget.

Förutom att en art director sysslar med det visuella och kreativa står personen också för den kreativa processen och kommer med idéer och lösningar för att kampanjen ska sticka ut i mängden och bli lyckad. En art director sysslar alltså både med det kreativa och med produkt och affärsutveckling.

För en art director är datorn ett mycket viktigt arbetsredskap då stora delar av arbetsuppgifterna utförs på datorn i olika program. Några exempel på program som en art director jobbar i är Photoshop, InDesign och Illustrator.

En art directors arbetsuppgifter är varierande, kreativa och strategiska.

Copywriter

En copywriter, eller en reklamskribent som det kan kallas för på svenska är den som tar fram alla texter för en reklamkampanj och skriver texter i ett kommersiellt syfte. Texten de skriver ska vara säljande oavsett om det gäller en tjänst eller en produkt.

Förutom att en copywriter skriver själva texten så består deras arbetsuppgifter även av research för att ta in fakta och bakgrundsmaterial. En copywriter står för hur det önskade budskapet kommuniceras via text. Sedan är det olika till vilken plattform det gäller, det kan vara allt från tryckt reklam till annonser på sociala medier, radioreklam och digitala kanaler. Copywritern är den som sätter ord på kampanjen.

Det är olika hur lång texterna är. Det kan vara allt från slogans till rubriker och enstaka meningar. Men texterna kan också vara långa och avancerade. Med andra ord är en copywriter expert på det här med text.

Copywriters kan jobba på en reklambyrå, webbyrå eller liknande. Då jobbar personen oftast tillsammans med en art director. Men det är också vanligt att de är frilansare.

Skillnaden mellan copywriter och art director

Den största skillnaden mellan en copywriter och en AD är att en copywriter endast fokuserar på text. Medan en art directors arbetsuppgifter är något bredare och mer visuellt.

Utbildning

De som jobbar som copywriter eller art director har en utbildning i bagaget. I den här delen kan du läsa mer om den utbildning som krävs för att få jobb som någon av yrkestitlarna.

Det båda yrkestitlarna har gemensamt är att det är krav på högskoleutbildning eller eftergymnasial utbildning. Men om du vet att du vill jobba som copywriter eller art director kan du få grundläggande utbildning på gymnasiet om du går det estetiska programmet med inriktning bild och formgivning eller estetik och media. Därefter kan du söka dig vidare till en högskola.

Du kan välja att utbilda dig på en högskola men det finns även yrkesutbildningar som ger likvärdig utbildning. Bergs school of communication är ett exempel på en högskola där du kan få bra utbildning inom kommunikation. Där kan du välja att gå enstaka kurser eller läsa en master. Du kan också utbilda dig genom en yrkeshögskola, till exempel YRGO.